måndag 23 november 2015

Uppföljning mina kanadensiska reits samt Eolus Vind

Några korta kommentarer om de s.k REITS som tjänat min portfölj väl denna höst:
- American Hotel Reits: Går som på räls, kursen upp från sub 10 till 10.45 cad senast. Som för alla andra innehaven så närmar sig utdelning med månadsvisa 7.5 cent i slutet på veckan vilket bör ge liten nedgång, 8.6% utdelningsnivå vid dagens kurs. Som jag sagt tidigare, bli inte förvånade om jag tar gradvisa vinster om vi ser 10.70 cad och högre då PP's kommer då bolaget fortfarande siktar på att expandera. Själva poängen med bolaget är att amerikanska hotellmarknaden växer utmärkt och ger vinster i USD (1.33 mot CAD nu) medans stora utgiften, utdelningar till andelsägarna är i CAD. Mkt god täckning av utdelningen som lär bli ännu bättre. Man ska veta att PP kan kombineras med utdelningshöjning enligt antydan tidigare. Denna aktie skulle man köpt på sub 10 nyss, inte nu, dvs läge vänta på ev rekyl.

- Inovalis Reit: Min favorit vid dagens kurser och bolaget som blev det jag ökade mycket i efter senaste kvartalets rapporter. Franska och tyska kontorsfastigheter med säkerhet på hyresgästkontrakten via mkt myndigheter. Hög täckningsgrad av utdelningen som är t.o.m bättre än den ser ut då bolaget fixerat sin löpande intäkter i Euro till lysande låst växelkurs i CAD på 1.51 vs dagens 1.42 vilket ger en löpande substansuppbyggnad som jag tror marknaden missat i denna lätt illikvida aktie (ett skäl i sig att inte bli för tung). Utdelningstakt via månadsvisa utdelningar 9.1%.

- Dream företagen: Detta har ju historiskt varit "mina företag". Men jag vill återigen betona att Dream Hard Assets (även kallad Dream alternatives) är en aktie jag inför dagens conf call snabbt minskat på mitt GAV och slutligen helt klivit av i väntan på mer info. Detta pga notering om möjlig jättestor betalningsinställning på lån de har utestående (dvs de lånar ut pengar till bl.a byggprojekt) EFTER senaste rapportens kvartal (fotnot som jag upptäckte efter mitt blogginlägg i rapporten och genast la ut i kommentarerna till bloggen nedan). Dream Global, tyska fastigheter, jag varnade inför rapporten och berättade att jag gått ur pga konkurs i större byggföretag som fanns på deras topp 10 lista av hyresgäster. Detta kommer lösa sig men kommer ge "fula siffror" vad gäller utdelningstäckning 2016 så jag undviker aktien tillsvidare och att jag har Inovalis med mycket bättre utdelningstäckning på liknande marknader bidrar till det. Dream Office passar jag sedan länge på, bolaget jag äger i gruppen idag är:

- Dream Industrial: Byggnader för lätt industri och distribution i Kanada. Jag läste en artikel i Globe and Mail för länge sedan som sammanfattar min inställning: Vid 1.33 cad mot usd pga olja och mining så går övriga delar av kanadensisk industri rätt bra pga växelkurs. Gäller bara att ta REITS med rätt typ av industrifastigheter. Min åsikt är att Dream Industrial är just det. Utdelningstakt årsvis på månadsutdelningar, 8.7%.

- OneReit: Köpcentra byggnader i Kanada. Liknande story, icke olja/mining mår rätt bra i landet och detta bolaget har mycket bra utdelningstäckning efter att ha lagt om sin policy från för hög utdelning till 30% lägre utdelning + tillväxtmål. Marknaden gillade inte det så man får fortfarande 9.1% pga lägre kurs men med utmärkta täckning av dagens utdelning.. passar mig perfekt. Jag har redan sålt en gång med god vinst och har nu återuppbyggt 5% vikt mot bolaget vilket jag tycker är perfekt.

På tal om utdelning så är min åsikt att Eolus Vind är mycket attraktivt idag och det är ett stort innehav för mig. 1.50 utdelning om någon månad på 23 kr kurs, mycket stark balansräkning och en orderportfölj som gör 2016 bekvämt samtidigt som det första av 4 beslutade (av 10) kärnkraftverk nu lagts ner. Mycket liten ny kapacitet byggs i Sverige för ingenting är lönsamt vid dagens elpriser i Sverige. Så för mig är det enkelt, vi är på botten,

Eolus är mycket välskött (verkar till skillnad från kollegan Arise ha samma syn som jag på vikten av att vara försiktig med belåning som ger hävstång ned under tillfällig motgång) och i fint skick i dagens tuffa klimat, så även under 2016 och allt talar för gradvis bättre marknader kommande 1-3 år när dom behöver det. Det gör Eolus till mitt största innehav efter att tidigare ha minskat kraftigt. De facto har jag köpt tillbaka mycket billigare i en aktie som pga kortsiktiga elpris rubriker helt enkelt inte är poppis men som kan bli det på en femöring vid rapporter om kyla vilket då också lär leda till att folk tittar längre ut och inser att vi med kraftigt ökande befolkning, bilflotta som kommer börja konvertera till el, kraftig nedläggning beslutat av det som står för 40% av Sveriges el.. och nära nollinvesteringar under senaste året, att det logiskt sett är dags för utbyggnad av mer vindkraft.

Utdrag ur en debattartikel nyligen:
Ett realistiskt energiscenario för Sverige år 2030 skulle kunna bestå av följande delar:
  • Bioenergin har den senaste tioårsperioden ökat 32 TWh. Om vi kan använda allt mer energi från skog och lantbruk till transporter, så kan ökningen fortsätta. Om 17 år skulle vi kunna använda 170 TWh biobränslen, vilket ligger väl inom prognoser för vad som kan utvinnas.
  • Vattenkraft har gett 67 TWh i medeltal de senaste tio åren. Den nivån kan behållas.
  • Vindkraften har ökat med nästan 2 TWh per år de senast åren. En fortsatt ökning med 1,5 TWh per år bör kunna uppehållas. Just nu är vindkraft inte lönsam att bygga, med enligt Elforsk ger landbaserad vindkraft nu den billigaste elenergin från nya anläggningar. Med den ökningen av kvotplikten för elcertifikat som beslutats samt utfasningen av olönsam kärnkraft och utbyggnad av nya kraftledningar till kontinenten, lär det åter bli lönsamt att bygga vindkraftverk. Om 17 år skulle vinden kunna ge 36 TWh. Med ett nytt stöd för vindkraft till havs blir det kanske mer.
  • Solceller gav 2014 mindre än 0,1 TWh elenergi i Sverige. Men vi kan förvänta oss en bra fart på utbygganden nu, när både investeringsstöd och skatteavdrag för produktionen införts. I Tyskland gav solceller 35 TWh 2014. Det är inte så stor skillnad på solinstrålningen mellan södra Sverige och Tyskland. Vi borde kunna få några TWh solel. En realistisk prognos kan vara 5 TWh.
  • Genom en övergång till enbart markförlagda kablar i kraftledningar kan dagens överföringsförluster minskas, då kablarna dimensioneras för lägre förluster. Exempelvis var förlusterna i stamnätet 3 TWh år 2014.
  • Naturgas kan behållas på nuvarande nivå, 11 TWh. Den ska främst användas i transportsektorn, för gasbussar och bilar. De har stora fördelar för miljön i tätorter. På sikt kan den ersättas med biogas.
  • Den fossila energin olja, kol, och övriga bränslen (här ingår gasol) skulle kunna minska med 75 procent. Den största delen av den fossila energin används inom transportsektorn. Genom en övergång till mer elbilar, som är mycket energieffektivare, och biodrivmedel (biodiesel och biogas) är denna reduktion möjlig. Inom övriga sektorer uppnås minskningen genom effektiveringen och övergång till bioenergi. Det skulle återstå 6 TWh kol, 29 TWh olja och 4 TWh övriga bränslen.
  • För att klara vår elenergibalans så behöver kärnkraften producera 17 TWh. Vill man fortsätta att köra fler reaktorer längre, kan vi självfallet försätta att exportera elenergi. De senaste åren har vi i exporterat en stor andel av vår produktion. För 2015 verkar exporten komma att överstiga 20 TWh.
Med denna energiomställning skulle andelen förnybar energi öka från 52 till 81 procent. Andelen fossil energi skulle minska från 38 till 14 procent och kärnkraften från 15 till 5 procent. Utsläppen av koldioxid från energisektorn skulle minska med mer än 60 procent och vårt radioaktiva avfall från kärnkraften skulle minska till en tredjedel.
Den föreslagna energibalansen skulle också öka andelen inhemsk energi från 50 till 80 procent. Det skulle också ge ökad verksamhet hos energiföretagen och industrin och ge fler arbetstillfällen. Energibalans skulle också vara en bra utgångspunkt för att uppnå 100 procent förnybart kring år 2040.

Vindkraft billigast att bygga

Vad skulle omställningen kosta? För ny elproduktion har Elforsks beräkningar visat att vindkraft på land och vattenkraft nu är billigast att bygga. För vattenkraften är möjligheterna begränsade, men för vindkraft har kommunernas vindkraftplaner visat stor potential för utbyggnad.


  • Bioenergin har den senaste tioårsperioden ökat 32 TWh. Om vi kan använda allt mer energi från skog och lantbruk till transporter, så kan ökningen fortsätta. Om 17 år skulle vi kunna använda 170 TWh biobränslen, vilket ligger väl inom prognoser för vad som kan utvinnas.

  • Vattenkraft har gett 67 TWh i medeltal de senaste tio åren. Den nivån kan behållas.

  • Vindkraften har ökat med nästan 2 TWh per år de senast åren. En fortsatt ökning med 1,5 TWh per år bör kunna uppehållas. Just nu är vindkraft inte lönsam att bygga, med enligt Elforsk ger landbaserad vindkraft nu den billigaste elenergin från nya anläggningar. Med den ökningen av kvotplikten för elcertifikat som beslutats samt utfasningen av olönsam kärnkraft och utbyggnad av nya kraftledningar till kontinenten, lär det åter bli lönsamt att bygga vindkraftverk. Om 17 år skulle vinden kunna ge 36 TWh. Med ett nytt stöd för vindkraft till havs blir det kanske mer.

  • Solceller gav 2014 mindre än 0,1 TWh elenergi i Sverige. Men vi kan förvänta oss en bra fart på utbygganden nu, när både investeringsstöd och skatteavdrag för produktionen införts. I Tyskland gav solceller 35 TWh 2014. Det är inte så stor skillnad på solinstrålningen mellan södra Sverige och Tyskland. Vi borde kunna få några TWh solel. En realistisk prognos kan vara 5 TWh.

  • Genom en övergång till enbart markförlagda kablar i kraftledningar kan dagens överföringsförluster minskas, då kablarna dimensioneras för lägre förluster. Exempelvis var förlusterna i stamnätet 3 TWh år 2014.

  • Naturgas kan behållas på nuvarande nivå, 11 TWh. Den ska främst användas i transportsektorn, för gasbussar och bilar. De har stora fördelar för miljön i tätorter. På sikt kan den ersättas med biogas.

  • Den fossila energin olja, kol, och övriga bränslen (här ingår gasol) skulle kunna minska med 75 procent. Den största delen av den fossila energin används inom transportsektorn. Genom en övergång till mer elbilar, som är mycket energieffektivare, och biodrivmedel (biodiesel och biogas) är denna reduktion möjlig. Inom övriga sektorer uppnås minskningen genom effektiveringen och övergång till bioenergi. Det skulle återstå 6 TWh kol, 29 TWh olja och 4 TWh övriga bränslen.

  • För att klara vår elenergibalans så behöver kärnkraften producera 17 TWh. Vill man fortsätta att köra fler reaktorer längre, kan vi självfallet försätta att exportera elenergi. De senaste åren har vi i exporterat en stor andel av vår produktion. För 2015 verkar exporten komma att överstiga 20 TWh.

Med denna energiomställning skulle andelen förnybar energi öka från 52 till 81 procent. Andelen fossil energi skulle minska från 38 till 14 procent och kärnkraften från 15 till 5 procent. Utsläppen av koldioxid från energisektorn skulle minska med mer än 60 procent och vårt radioaktiva avfall från kärnkraften skulle minska till en tredjedel.

Den föreslagna energibalansen skulle också öka andelen inhemsk energi från 50 till 80 procent. Det skulle också ge ökad verksamhet hos energiföretagen och industrin och ge fler arbetstillfällen. Energibalans skulle också vara en bra utgångspunkt för att uppnå 100 procent förnybart kring år 2040.

Vindkraft billigast att bygga
Vad skulle omställningen kosta? För ny elproduktion har Elforsks beräkningar visat att vindkraft på land och vattenkraft nu är billigast att bygga. För vattenkraften är möjligheterna begränsade, men för vindkraft har kommunernas vindkraftplaner visat stor potential för utbyggnad.
- See more at: http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2903424-sa-kan-sverige-bli-forsta-fossilfria-exemplet#sthash.EnsaF7jh.dpuf
Ett realistiskt energiscenario för Sverige år 2030 skulle kunna bestå av följande delar:

  • Bioenergin har den senaste tioårsperioden ökat 32 TWh. Om vi kan använda allt mer energi från skog och lantbruk till transporter, så kan ökningen fortsätta. Om 17 år skulle vi kunna använda 170 TWh biobränslen, vilket ligger väl inom prognoser för vad som kan utvinnas.

  • Vattenkraft har gett 67 TWh i medeltal de senaste tio åren. Den nivån kan behållas.

  • Vindkraften har ökat med nästan 2 TWh per år de senast åren. En fortsatt ökning med 1,5 TWh per år bör kunna uppehållas. Just nu är vindkraft inte lönsam att bygga, med enligt Elforsk ger landbaserad vindkraft nu den billigaste elenergin från nya anläggningar. Med den ökningen av kvotplikten för elcertifikat som beslutats samt utfasningen av olönsam kärnkraft och utbyggnad av nya kraftledningar till kontinenten, lär det åter bli lönsamt att bygga vindkraftverk. Om 17 år skulle vinden kunna ge 36 TWh. Med ett nytt stöd för vindkraft till havs blir det kanske mer.

  • Solceller gav 2014 mindre än 0,1 TWh elenergi i Sverige. Men vi kan förvänta oss en bra fart på utbygganden nu, när både investeringsstöd och skatteavdrag för produktionen införts. I Tyskland gav solceller 35 TWh 2014. Det är inte så stor skillnad på solinstrålningen mellan södra Sverige och Tyskland. Vi borde kunna få några TWh solel. En realistisk prognos kan vara 5 TWh.

  • Genom en övergång till enbart markförlagda kablar i kraftledningar kan dagens överföringsförluster minskas, då kablarna dimensioneras för lägre förluster. Exempelvis var förlusterna i stamnätet 3 TWh år 2014.

  • Naturgas kan behållas på nuvarande nivå, 11 TWh. Den ska främst användas i transportsektorn, för gasbussar och bilar. De har stora fördelar för miljön i tätorter. På sikt kan den ersättas med biogas.

  • Den fossila energin olja, kol, och övriga bränslen (här ingår gasol) skulle kunna minska med 75 procent. Den största delen av den fossila energin används inom transportsektorn. Genom en övergång till mer elbilar, som är mycket energieffektivare, och biodrivmedel (biodiesel och biogas) är denna reduktion möjlig. Inom övriga sektorer uppnås minskningen genom effektiveringen och övergång till bioenergi. Det skulle återstå 6 TWh kol, 29 TWh olja och 4 TWh övriga bränslen.

  • För att klara vår elenergibalans så behöver kärnkraften producera 17 TWh. Vill man fortsätta att köra fler reaktorer längre, kan vi självfallet försätta att exportera elenergi. De senaste åren har vi i exporterat en stor andel av vår produktion. För 2015 verkar exporten komma att överstiga 20 TWh.

Med denna energiomställning skulle andelen förnybar energi öka från 52 till 81 procent. Andelen fossil energi skulle minska från 38 till 14 procent och kärnkraften från 15 till 5 procent. Utsläppen av koldioxid från energisektorn skulle minska med mer än 60 procent och vårt radioaktiva avfall från kärnkraften skulle minska till en tredjedel.

Den föreslagna energibalansen skulle också öka andelen inhemsk energi från 50 till 80 procent. Det skulle också ge ökad verksamhet hos energiföretagen och industrin och ge fler arbetstillfällen. Energibalans skulle också vara en bra utgångspunkt för att uppnå 100 procent förnybart kring år 2040.

Vindkraft billigast att bygga
Vad skulle omställningen kosta? För ny elproduktion har Elforsks beräkningar visat att vindkraft på land och vattenkraft nu är billigast att bygga. För vattenkraften är möjligheterna begränsade, men för vindkraft har kommunernas vindkraftplaner visat stor potential för utbyggnad.
- See more at: http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2903424-sa-kan-sverige-bli-forsta-fossilfria-exemplet#sthash.EnsaF7jh.dpuf
Ett realistiskt energiscenario för Sverige år 2030 skulle kunna bestå av följande delar:

  • Bioenergin har den senaste tioårsperioden ökat 32 TWh. Om vi kan använda allt mer energi från skog och lantbruk till transporter, så kan ökningen fortsätta. Om 17 år skulle vi kunna använda 170 TWh biobränslen, vilket ligger väl inom prognoser för vad som kan utvinnas.

  • Vattenkraft har gett 67 TWh i medeltal de senaste tio åren. Den nivån kan behållas.

  • Vindkraften har ökat med nästan 2 TWh per år de senast åren. En fortsatt ökning med 1,5 TWh per år bör kunna uppehållas. Just nu är vindkraft inte lönsam att bygga, med enligt Elforsk ger landbaserad vindkraft nu den billigaste elenergin från nya anläggningar. Med den ökningen av kvotplikten för elcertifikat som beslutats samt utfasningen av olönsam kärnkraft och utbyggnad av nya kraftledningar till kontinenten, lär det åter bli lönsamt att bygga vindkraftverk. Om 17 år skulle vinden kunna ge 36 TWh. Med ett nytt stöd för vindkraft till havs blir det kanske mer.

  • Solceller gav 2014 mindre än 0,1 TWh elenergi i Sverige. Men vi kan förvänta oss en bra fart på utbygganden nu, när både investeringsstöd och skatteavdrag för produktionen införts. I Tyskland gav solceller 35 TWh 2014. Det är inte så stor skillnad på solinstrålningen mellan södra Sverige och Tyskland. Vi borde kunna få några TWh solel. En realistisk prognos kan vara 5 TWh.

  • Genom en övergång till enbart markförlagda kablar i kraftledningar kan dagens överföringsförluster minskas, då kablarna dimensioneras för lägre förluster. Exempelvis var förlusterna i stamnätet 3 TWh år 2014.

  • Naturgas kan behållas på nuvarande nivå, 11 TWh. Den ska främst användas i transportsektorn, för gasbussar och bilar. De har stora fördelar för miljön i tätorter. På sikt kan den ersättas med biogas.

  • Den fossila energin olja, kol, och övriga bränslen (här ingår gasol) skulle kunna minska med 75 procent. Den största delen av den fossila energin används inom transportsektorn. Genom en övergång till mer elbilar, som är mycket energieffektivare, och biodrivmedel (biodiesel och biogas) är denna reduktion möjlig. Inom övriga sektorer uppnås minskningen genom effektiveringen och övergång till bioenergi. Det skulle återstå 6 TWh kol, 29 TWh olja och 4 TWh övriga bränslen.

  • För att klara vår elenergibalans så behöver kärnkraften producera 17 TWh. Vill man fortsätta att köra fler reaktorer längre, kan vi självfallet försätta att exportera elenergi. De senaste åren har vi i exporterat en stor andel av vår produktion. För 2015 verkar exporten komma att överstiga 20 TWh.

Med denna energiomställning skulle andelen förnybar energi öka från 52 till 81 procent. Andelen fossil energi skulle minska från 38 till 14 procent och kärnkraften från 15 till 5 procent. Utsläppen av koldioxid från energisektorn skulle minska med mer än 60 procent och vårt radioaktiva avfall från kärnkraften skulle minska till en tredjedel.

Den föreslagna energibalansen skulle också öka andelen inhemsk energi från 50 till 80 procent. Det skulle också ge ökad verksamhet hos energiföretagen och industrin och ge fler arbetstillfällen. Energibalans skulle också vara en bra utgångspunkt för att uppnå 100 procent förnybart kring år 2040.

Vindkraft billigast att bygga
Vad skulle omställningen kosta? För ny elproduktion har Elforsks beräkningar visat att vindkraft på land och vattenkraft nu är billigast att bygga. För vattenkraften är möjligheterna begränsade, men för vindkraft har kommunernas vindkraftplaner visat stor potential för utbyggnad.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar