söndag 7 juni 2015

Svensk säkerhetsbedömning, Oskarshamn 1

Lars-Gunnar Larsson är en av pionjärerna för kärnkraften i Sverige och har varit ställföreträdande generaldirektör för den myndighet som ansvarade för kontroll av säkerheten för kärnkraften. Och han menar att tiden för länge sedan sprungit förbi den gamla reaktorn.
– Om vi tittar på den ur dagens perspektiv kan man betrakta den som en prototyp. Hade vi haft normala förhållanden med teknikutveckling tror jag att man hade lagt ner den här tidigare och byggt en ny, säger han.

Har bara varit tillgänglig 61,2 procent

För reaktor 1 i Oskarshamn har fungerat dåligt och det syns i statistiken. SVT har gått i genom samtliga reaktorer i Sverige och sett hur väl de fungerar under de år de varit i drift. Sämst har det gått för Oskarshamn 1 som bara varit tillgänglig 61,2 procent. Resten av tiden har den stått stilla, enligt den statistik som lämnats in till FN-organet IAEA. (För övriga reaktorer se tabellen ovanför.)

Vad är då anledningen till att  Sveriges äldsta reaktor fungerar så dåligt? För den är inte bara sämst i Sverige utan en av sämsta i hela Europa.
– Det är självklart att när man tar i drift en sådan här ny teknik har den sina barnsjukdomar, säger kärnkraftsexperten Lars-Gunnar Larsson.

Turbinen ett svenskt hemmabygge


Ett exempel är den högtrycksturbin som sattes in i reaktorn. Det är ett svenskt hemmabygge och världens största turbin i sitt slag, men den har aldrig fungerat bra. Därför  finns den bara i en enda kärnkraftsreaktor i världen.

Min fråga är hur man kan bli klassad som bas för ett lands energiförsörjning med nära 4 dagar av 10 stillestånd. Snacka om intermittent osäker elförsörjning. Siffrorna är sedan verkets uppstart och vad värre, Ringhals 1 och 2 är inte mycket bättre med drygt 3 dagar av 10 som sjukanmälda..
Källa:

När vi ändå tacklar myter, ta en titt på när under året vindkraft i Sverige statistiskt producerar mest respektive minst:
5% av årsproduktionen statistiskt i juli och 11% i november respektive december. Januari och februari ser också starka ut medans vinden avtar i takt med att vi stänger av våra element...

Hmm, vilket föredrar vi... ett energislag som historiskt slumpmässigt går ner 30-40% av produktionsdagarna eller ett som producerar 60% under vinterhalvåret och 40% under sommarhalvåret och där ett enskilt verk inte spelar någon roll i landets försörjning?


Avslutar med "säkerhetsmässiga slutklämmen" i artikeln, understrykningarna är mina, så även gulpennan.

Kostade ägaren miljardbelopp

Högtrycksturbinen är huvudförklaringen till varför Oskarshamn 1 gått så dåligt de senaste åren. Under två år stod reaktorn stilla och kostade sin ägare miljardbelopp.
Turbinen som på kärnkraftverket går under arbetsnamnet Ceda havererade hösten 2011 på grund av vibrationsproblem. Då sattes en gammal reservturbin in. även den fick vibrationsproblem och havererade under hösten. Då hade originalturbinen Ceda renoverats och används nu i reaktorn.

Körs med begränsad effekt

I somras konstaterades att vibrationsproblemen kommit tillbaka och nu körs reaktorn därför med begränsad effekt.

– Vi tycker att det är bättre att köra anläggningen fram till att vi gör underhåll av reaktorn i vår utan att äventyra någonting, säger Ingemar Engkvist, vd för Eon kärnkraft som är huvudägare till kärnkraftverket i Oskarshamn.

– Jag tror att det är viktigt för alla att vi har en stabil vinterdrift. Därför har vi valt att göra så, säger han.

Tvingas slå igen vid nästa haveri

Om högrycksturbinen Ceda havererar en gång till då tvingas reaktorn troligen slå igen, för reservturbinenen har plockats ner i småbitar. Och det finns många delar i kärnkraftsreaktorn som nu passerat bäst före datum.

Man måste säkerligen göra någon typ av riskanalys över vad som kan hända , säger kärnkraftsexperten Lars-Gunnar Larsson. Det har säkert huvudägaren Eon redan gjort. Det är jag ganska övertygad om.

– Det handlar om att vara förberedda i händelse av ett större tekniskt problem: en maskinskada på Oskarshamn 1, säger Ingemar Engkvist, vd för Eon kärnkraft.

Ute i Europa har många reaktorer redan slagit igen av samma anledning. De har helt enkelt blivit för gamla.


Det sägs att det tar två år för domstolar i Sverige att handlägga en kärnkraftsnedläggning. Känslan jag får är att experterna känner att Oskarshamn 1 kan komma att lösa det snabbare än byråkraterna. Helt klart är att svensk definition på tekniska livslängd ser ut så här:

Teknisk livslängd = Tidpunkten då ett tillräckligt stort och dyrt haveri inträffar - startdatumet


1 kommentar: