lördag 29 december 2012

USA's verkliga skattehöjning & verklig skuldsättning

och det gäller i högsta grad Japan och England också.

En kort sammanfattning av hur man kan se det:

Under 1990 - 2008 hade vi en enorm deflationistisk kraft i form av:
Kina och övriga Asien's framväxt som produktionscentra. Dyr västerländsk arbetskraft ersattes med arbetskraft som kostade en bråkdel. Även forna Sovjet imperiet bidrog liksom automation och ökat användande av datorer.

Detta gav utrymme för en lika kraftig inflationistisk impuls där penningmängden tilläts öka tämligen våldsamt i väst (om vi räknar Japan till väst så tjuvstartade dom rejält) genom krediter till hushållen vilket användes till husköp och allt högre priser (och ökad belåning) till allt lägre räntor pga de fallande priserna på prylar. Västs ekonomi ställdes om mot mer tjänsteproduktion och kanske framförallt i många länder byggande av fler hus som ju blivit allt högre värderade. Västs lånefinansierade köp av asiatiska prylar ledde gradvis till försämrad handelsbalans.

Kanske 2008 så förändrades tidigare mönster och idag läser vi om kraftig löneinflation i bl.a Kina, fallande huspriser och kreditförluster i banksystemets uppblåsta låneportfölj till hushållen. Dvs tidigare inflationscentra USA m.fl har förvandlats till naturliga deflationscentrum medans Kina har fått fastighetsboom, ökad belåning och ökade kostnader rent allmänt för att producera prylar (bortsett den naturliga fallande prisbilden för en pryl när den går från startfas till mognadsfas och stordrift).

Så väst kunde alltså under ett par årtionden utnyttja en gigantisk engångseffekt av att en enorm del av världen gick från misslyckad kommunistisk planekonomi till kapitalism och marknadsekonomi.

Nuläget för väst är som bekant att regeringarna i USA, England och Japan (samt Euroland riktat mot PIIGS) har möjlighet att nyttja den inneboende deflationen skapad av krympande mängd krediter till privata sektorn (överdrifter rättas till) till att finansiera enorma budgetunderskott med den dolda skatten tryckande av pappers/elektroniska pengar.

Alla politiker lär sig just nu att det visst finns en gratis lunch. Man kan trycka pengar utan konsekvens och de som pekat på riskerna för inflation är rejält tilltufsade på precis samma sätt som pojken som varnade för vargen. Allt färre byinvånare och politiker tror på vargen längre och länder som USA och England finansierar till största delen budgetunderskott upp mot 10% av BNP via centralbankernas tryckande. Pliktskyldigast så säger man att man ska sälja dom i skuldsedlarna i framtiden men inte ens de mest högljudda deflationisterna verkar föra fram den åsikten längre vad jag kan se.

Så våra politiker har valet att gå till val på att sänka dåliga ekonomier genom sparande/skattehöjningar eller att gå till val på att fortsätta underskott runt 10% av BNP helt utan bestraffning (ev krasch är ju verkligen i slow motion då 10% tillkommande budgetunderskott vid 1% upplåningsränta betyder ökade räntekostnader med 0.1% av BNP).

Inte svårt att gissa vad man väljer. Japan's nya premiärminister vann jordskredsseger på att bl.a hota centralbanken med att antingen höjer man drastiskt redan intensivt tryckande eller så ändrar dom grundlagen och avsätter folket där.

Vad jag tycker är dags att konstatera är att man rimligen måste börja fundera över ländernas skuldsättning nettad för de innehav av statliga skuldsedlar (obligationer) centralbankerna rimligen aldrig kommer släppa ut på marknaden. Konsekvensen av det är att USA's offentliga skuldsättning inte alls ökar i speciellt snabb takt för den finansieras av landets medborgare genom en dold inflationsskatt som för tillfället inte märks pga imploderande kreditmängd.

Hur länge kan det fortsätta och betyder detta att länderna med tryckpressar i väst inte har några problem? Kan det rentutav bli så att vi är i en fas som kommer avslutas med att vi kommer i balans igen genom att statligt skuldspenderande smidigt kvitteras mot imploderande krediter så länge det behövs och sen övergår i tillväxt som genom ökande skatteintäkter snabbt krymper budgetunderskotten utan att länderna dragit på sig alltför hög statlig nettoskuldsättning?

Kan inte direkt säga att jag har svaret på det... men vad man inte vill se om man ska hoppas på det scenariot är fortsatt låg tillväxt och tilltagande inflation eller för den delen att obligationsköpandet från centralbankerna misslyckas med att hålla nere räntorna.

Summerar man det så ligger vi utan tvekan i en "fas" som inte kan fortsätta i all evighet (krympande krediter och centralbankernas budgetfinansierande). Men stora frågan är vad nästa fas blir... Vad gäller Sverige så kan man möjligen säga att på samma sätt som Japan låg långt före väst så ligger Sverige långt efter huvudgruppen. Vår skuldsättning krymper inte utan ökar och är fortsatt riktad mot en stigande hus-sektor.

Mer på ämnet från Kyle Bass i lång video här:

3 kommentarer:

  1. Eftersom dessa pengar ej kommer "ut" på den amerikanska marknaden så undrar jag om det kommer att bli någon jätte inflation i USA??
    Kam kommer nog inte få se någon komma med en skottkärra med dollar för att köpa en limpa?
    Åsikter?
    Vad innebär det för guld/silver att?

    Vad tror du kommer fram anågende fiscal cliff?
    Guld silver vid olika lösningar?

    Gott nytt år på dig Braila!

    SvaraRadera
  2. Bostadspriserna är det största hotet mot svensk ekonomi. Skulle vi få fallande priser under kommande år och så pass kraftigt så att bankerna får problem, då sitter vi mycket illa till eftersom finanssektorn är en så stor del av BNP.

    Kombinationen ränteavdrag, amorteringsfrihet och låga räntor är tvärtemot vad många tycks tro bara av ondo. Det leder till uppblåsta priser och stora systemrisker. Vi har fega politiker, odugliga journalister och dumma väljare.

    /RoyKeane

    SvaraRadera
  3. Vad menar du med imploderande kreditmängd?

    SvaraRadera