lördag 7 juli 2012

Neil Howe & the fourth turning

Den som har lite tid att reflektera över hur människor som föds i olika tidsåldrar formas av just tidsåldern man är född i... kan med fördel titta in på denna sidan. Det hänger även ihop med den blogg som jag halvfelaktigt kallat The fourth Turning på vänstra sidan. Länken:

Se om du känner igen dig (även om fokus är klart amerikanskt), personligen är jag liksom gissningsvis flera av läsarna här "Generation X". Enligt teorin snurrar generationstyperna i förra tidsåldrar innan vi kommer tillbaka där vi började med samma typ igen. Generation X tillhör alltså typen "Nomad" och beskrivs så här:

Nomad generations are born during a spiritual awakening, a time of social ideals and spiritual agendas when youth-fired attacks break out against the established institutional order. Nomads grow up as under-protected children during this awakening, come of age as alienated young adults in a post-awakening world, mellow into pragmatic midlife leaders during a historical crisis, and age into tough post-crisis elders. By virtue of this location in history, such generations tend to be remembered for their rising-adult years of hell-raising and for their midlife years of hands-on, get-it-done leadership. Their principle endowments are often in the domain of liberty, survival and honor. Their best-known historical leaders include Nathaniel Bacon, William Stoughton, George Washington, John Adams, Ulysses Grant, Grover Cleveland, Harry Truman, and Dwight Eisenhower. These have been cunning, hard-to-fool realists—taciturn warriors who prefer to meet problems and adversaries one-on-one. (Example among today’s living generations: Generation X.)

Tja, detta var bara ett förslag för att läsa om något jag fann intressant och upptäckte för något år sedan när Financial Sense körde ett program om det.

Bilden nedan visar också att större kris inte var direkt oväntat enligt denna teorin där vi alltså befinner oss i the fourth turning, även kallad ekonomisk vinter.

Mauldin är i sitt senaste brev inne på lite samma sak, dassiga tider fram till 2020-2030 någonting då (våren) bättre tider återvänder (efter vintern):

"If history once again repeats itself, the cycles will lead to a lackluster period of a decade or two, then a period of solid and consistent gains. Oh, to be young again! The graduating classes of today will be matriculating into investment adulthood near the expected start of the next secular bull market. In the meanwhile, many will struggle with hopeful periods followed by great disappointment.

(I should note that Ed is younger than I am, but I for one do expect to be investing and writing at the beginning of the next bull cycle and have every intention of living through at least another few cycles. –John)"



10 kommentarer:

  1. Tjena OB,

    Minns du vad det var som gjorde att Orvana inte nådde upp till sitt produktionsmål på 100 000 uns per år?

    Funderar lite på om det finns nån möjlighet att de kan komma upp i dem siffrorna ändå vad det lider.

    Orvanas Investor Relations är inte så bra tycker jag. Problem att få tag i dem och jag har nog aldrig fått svar när jag mailat dem.

    SvaraRadera
  2. Det var framförallt grades som var långt under reservgrades men också lägre tonnage. Man har ju delvis nu valt en annan och som jag fattar det mindre selektiv brytmetod vilket kanske låser in att man får mer spill.

    Jag kan bara upprepa att det jag håller koll på och gör mig tveksam i dessa tider, inte primärt är det operativa eller någon politisk risk utan det är:
    Orvana -- svag balansräkning
    Oceana -- oklarheter i balansräkningen och risk för svag balansräkning
    Avion -- svag balansräkning snarare än det förmedlade budskapet att kontraktörer inte vågar komma till Mali är vad jag är fundersam över.

    Men det finns absolut möjlighet för alla dessa tre bolag att komma ur sitsen på bra sätt. Avion genom att helt enkelt rätt mun efter matsäck och vänta med utbyggnad tills man har råd, i alla fall om den senaste releasen är korrekt att lönsamheten rimligen ökar igen. Oceana genom att man sätter sitt banklån och gör en bra uppstart vid Didipio. Orvana genom att man har fortsatt rätt låg CC efter krediter så att man via vinster bygger upp balansräkningen.

    Men poängen är att ingen av dom har råd med negativa överraskningar i dagsläget utan att aktieägarna riskerar förlora dramatiska procentsiffror.

    Om IR så tycker jag många bolag/ledningar är under all kritik. Ofta leder det till att jag då släpper mitt intresse för dom. Min erfarenhet av Orvana och Oceana är dock fortsatt mycket positiv ur den aspekten.

    SvaraRadera
  3. Okej OB, tack för ett väldigt bra svar!

    SvaraRadera
  4. Det är för övrigt väldigt kul att du uppdaterar den här bloggen igen!

    SvaraRadera
  5. Det ar ofta du namner svag balansrakning som skal till ett avaktande intresse/saljargument. Darfor vore det intressant att ta del av hur du bedomer ett kandansiskt PMbolags BR som stark/svag.

    Vanliga halsningar

    Peder

    SvaraRadera
  6. Tack Emilez, jag tycker bloggen är väldigt användbar för mig själv som informationsinsamling sen är det alltid skoj att skriva och ännu skojigare när folk skriver här med. Sen BS spårade vilket väl mest fullbordades av senaste tekniska förändringen så tycker jag svenska Kanada bloggar som min och Scoris fyller en ännu större funktion och förhoppningsvis blir så många som möjligt som både läser och skriver här. Jag kan även i framtiden utveckla det hela med gästbloggar för den som "vill skriva på allvar"...

    Då det av och till dyker upp missförstånd så är det värt att påpeka igen att det är bara HÄR jag skriver sen årsskiftet, dvs jag har ingenting att göra med Gecko Research trots att dom använder gamla OBR plattformen (dvs hemsidans uppbyggnad fast med annat namn samt mailutskickslistan).

    Gecko är som sagt i övrigt helt mina gamla kollegors eget skrivande sen namnbytet genomförande och även ett par månader innan dom fick genomfört namnbytet.

    SvaraRadera
  7. Peder, det är en mycket bra fråga och jag ska börja med att säga att när jag en gång i tiden läste på gymnasium och Universitet/Högskola så var det hela tiden med speciell inriktning på ämnet redovisning och det var det jag hade lättast för även om jag då tyckte det var väldigt tråkigt, speciellt praktisk kontering etc....

    När det gäller hur jag tittar på balansräkningen och resultaträkningens påverkan av den... så är det ju en kombination av att försöka förstå:
    1. Bolagets nuvarande kassa
    2. Bolagets ev skulder och andra större åtaganden (t.ex att man ska ut med pengar för en tomt enligt tidigare köpavtal)

    3. Bolagets verkliga kassaflöde som bl.a innebär att man måste förstå skillnaden på en kostnad och en utgift vilket enklast kan förklaras som att ett företag som köper en bil har en utgift på 300 tkr men enkelt uttryckt det en kostnad på 5x60 tkr under de fem år bilen används. Tittar man på Orvana´s hedgar så måste dom ju också justeras bort från verkligt kassaflöde då dom i resultaträkningen vid t.ex stigande kopparpris dyker upp som kostnad för hela mängden hedgar (som kanske löper under 5 år och först "realiseras" i form av lägre intäkt om flera år till största del)

    4. Inom investeringar (utgifter) så behöver man via att studera tidigare kvartal få ungefär grepp om vilka mer löpande investeringar som hela tiden krävs i verksamheten (och som inte finns med i t.ex cash cost). Kallas ofta replacement CAPEX. Sen behöver man titta på vad bolaget kommunicerar utåt att man har som omedelbara stora investeringar kvar. För att ta ett exempel så berättar Oceana kvartal för kvartal på ett föredömligt sätt hur mycket man har kvar i investeringar för att få Didipio igång (dvs kvar under 2012 nu).

    5. För att återanknyta till Oceana och punkt två så kan jag ju då exemplifiera med att jag tittat på dom så här: Stor fin kassa som jag inte är uppdaterad på men den har legat på mellan 100-200 musd sen man kickade igång Didipio. När jag sist tittade på deras NZ så är det fria kassaflödet inte så jätteimponerande då NZ kräver rätt mycket löpande investeringar, t.ex i form av undanröjande av sten för att komma åt malm (läs om strip ratio etc). Dock har bolaget goda möjlighetet att skjuta på skatteutbetalningar (dvs slippa dessa utgifter/utbetalningars påfrestan på kassan kommande år). Sen tittar jag på bolagets skuldsituation som är stora konvertibla lån som förfaller i slutet av 2012 (minsta men nu viktigaste delen alltså) samt en större del i slutet av 2013.

    Min bedömning har sen i höstas varit att kassa minus investeringen i Didipio samt återbetalning i cash för konvertibellånet, att det skulle gå i princip rakt ut och lämna en kassa närmare noll. Jag bedömde det därför som väldigt viktigt att bolaget hade två lyckade kvartal i NZ med extra mkt fritt kassaflöde. Så blev det inte utan brytningsområden med lägre grades och lite andra problem gav svaghet där under H1 2012 (bolaget flaggar för att H2 blir bättre) vilket gjorde att jag tycker balansräkningen ser för svag ut. Bolaget verkar dela den uppfattningen och söker extern finansiering.

    Jag skulle kunna göra liknande uppställningar för Avion och Orvana. Men ibland behöver man inte ens göra det (och det kan även vara svårt att göra om bolaget som jag uppfattar Avion, är sämre än OGC på att vara tydliga med kommande investeringsbehovsbelopp), att Avion går ut och tar ett lån som innebär en hedge av guldet... ja då kan man som jag ser det kallt utgå från att den typen av lån hade man inte tagit om inte BR varit svag och man var pressade. Kvar är då mest att studera om läget via bl.a vinster blir bättre eller sämre...

    SvaraRadera
  8. Angående Dacha och NCIB så ligger alltså bollen hos TSX/V och vi väntar bara på deras godkännande? Att börja återköpa ca 50k om dagen bör kunna lyfta kursen vid dagens låga omsättning, om nu inte säljarna strömmar till.

    /RoyKeane

    SvaraRadera
  9. Vi får ju se hur Dacha agerar men jag skulle vilja göra ett par kommentarer utifrån vad du skriver:
    1. Jag skulle bli förvånad om det inte dyker upp säljare inledningsvis och vi ser redan en del en bit upp. Men Dacha har typ 7 miljoner aktier att återköpa... ett rätt saftigt antal m a o.
    2. Om vi antar att det kommer in säljare tidigt, glöm då inte att allt annat lika så ökar NAV för kvarvarande aktier när Dacha köper tillbaka och makulerar aktier för under halva nuvarande substans.
    3. En tredje kommentar är att jag har börjat hoppas baserat på diverse artiklar att vi framöver kommer få stöd av stigande inhemska priser på bl.a dysprosium och terbium. Men det återstår ju att se och stabiliserade priser är ju rätt bra också då det lär stimulera att företag vågar köpa in lite större lager igen.

    SvaraRadera
  10. Punkt 2 är väldigt lätt att glömma bort, dvs att även NAV ökar vid återköpen.

    Psykologiskt sett så vill nog en hel del ur aktien och har bara väntat på återköpen som ett tillfälle att dumpa in i en kraftigare köpsida och då är 50k om dagen atagligen i klenaste laget. Så vi får hoppas att HREE-priserna också stiger framöver.

    /RoyKeane

    SvaraRadera